söndag 20 december 2009

Jag är tomten. Och kramerskan.

Igår hade jag en superdag.
Låtskrivarträff med Gaby som verkligen har potential att bli min partner.
(By the way, she lived fab.)

Jag och Chris shoppade julisar.
Som fan.
Första affären resulterade i 7-8 påsar.
Efter att ha vakuumpackat klapparna i en timme lyckades jag krympa antalet handtag att hålla koll på.

Vakuumförpackad klappdrottning a.k.a Tomten.


Den förföriska doften av våfflor i Kungsträdgården fick oss nästan att falla för frestelsen.
Men icke.

Kvällen fortsatte på Grodan med Linda Ö.
Vi träffades på fältartistkursen i somras och hon är grym.
Vi är av samma skrot och korn..
Vi kunde verkligen förstå varandra.
Vi är nog släkt i ett tidigare liv.
Som sagt. She's grum!

Vi hookade upp med en kompis till henne. Erik.
Linda beskrev honom som tjejtjusaren.
Tjejtjusare är ett intressant ord.
Jag och tjejtjusare kan gå jättebra ihop. 
Eller inte.

Han visade sig vara en trevlig människa med en hel del vett och sans.
Efter att mamman i Linda och Eriks HD-vänner bestämt hemfärd var det vi kvar.
Vi åt cheeseburgare.
Drack thé.
Och diskuterade kvadranter, personlig utveckling och förhållningssätt.

Jag berättade om mitt framtida programledarjobb i P4.
Han berättade om sitt dåtida programledarjobb i The Voice.
Jag sa att jag avskydde "kommersiella" radiopratare.
Det finns inga som kan prata så snabbt och mycket under så kort tid.
Och inte säga ett enda vettigt ord.
Han började gråta.
Jag sa: Men du..? Jag har ju aldrig hört dig, du kan ju säkert..
Jag hejdade mig och insåg att jag redan trampat i fällan.

Han addade mig på facebook förut.
Så enligt mina beräkninga är vi nu vänner.
Trots missödet.
Och, jo, han grät.

torsdag 17 december 2009

Kom hem igår kväll vid 22.
Behövde packa och sova.

Istället fick jag försöka lista ut vad som kunde vara fel på pelletspannan.
Det finns ju så klart en massa plus med att ha en pelletspanna.
Det kluriga är bara att lista dom.

Det finns en halvnegativ grej dock. 
Stannar pannan och det inte finns nån back-upplan.
(Som typ elpatroner)
Då blir det kallt.
Är det dessutom iskallt ute går det ganska fort.

I vilket fall.
Jag fick igång pannan.
Inatt när jag vaknade var elementet lite varmare.
Men vet ni vad?

Precis innan jag åkte bort, för helgen, gick jag ner i källaren.
Tände lampan.
Bad en bön.
Pannan hade stannat.

Sitter på tåget.
Dial up - hyresvärden.

Spännande att vara spåtant för en dag.
Jag spår att han kommer komma till mitt hus idag.
Jag ser honom närma sig pelletsbrännaren..

i

Orang't vare här!

Det är fantastiskt.
Jag har äntligen fått den hemska blå färgen ur mitt liv.
In kom en orange varm härlig underbar kärlek.

Den underbara kärleken.

Jag har sjungit med barn idag.
Det finns en klass va.
Dom är så grymma.
Helt makalöst.
Vilken feeling.
Grymt.

Going west imorrn för möten och en ännu mer inriktad 5-årsplan.
Sthlm, jag och Chris. Och 5 år av nöjen och högt ställda mål.

Johan Gustavsson. 
Jag träffade din gamla dagisfröken.
Ingela.
Jag skulle hälsa.
Så.

Night!
i

måndag 14 december 2009

tårarna..

Jag har aldrig tidigare sett en gala som kvällens.
Svenska Hjältar.
Om Svenska Hjältar gick dygnet runt skulle jag sitta fast vid tv:n hela tiden.
Älskade hjältar, underbara programledare, snygg scen, bra artister, tuttchock, bra flyt, snyggt filmat.
Love it.

Vet ni vad jag fick idag?
Inte?
Mitt livs första "Klassificerat innehåll-brev".
Känner mig speciell.
Jag är speciell.
Jag.
Mmm..
Smakar bra..
Me..

;)

i


fredag 11 december 2009

Ina Goes Hitz for Kidz

Jo det är sant!

Idag demosjunger jag Rockstar Romeo.
Tycker det ska bli galet kul.
Jag antar att rösten ska pitchas och proddas till det inte finns nåt kvar av kärnan i min röst. 
Men behåll lugnet när era barn för 75:e gången sätter på Rockstar Romeo.
Enerverande kanske ni känner?
Det förstår jag.
Men.
Kom ihåg hur det känns för mig.
MIN röst försvann i HIT-Z-ENS värld..

i

måndag 7 december 2009

Cashflow - visdomsord. Läs. Begrunda. Tjäna pengar!


Hemma igen. Har flyttat in i mitt hus igen äntligen!
Jag började dagen med att sova. Länge. 
Och sen gick jag. Förvånad över att det fortfarande är varmt ut.

Sen har jag ägnat mycket av dagen åt att läsa. 
CASHFLOW Quadrant heter boken och den är helt hopplöst intressant.

Ni vet, man läser en bok och stryker under några visdomsord om man har tur. 
I den här boken fullkomligt haglar det av wisdom. 
Den är smart men, framförallt, så otroligt enkel.
Tänk att så många är så fullkomligt uppe i sina mönster av traditionella och "trygga" anställningar att de inte kan se friheten lite längre bort.

Gör som jag:
Läs boken.
Begrunda. (Jo. Den gamla trygga anställningen med pension tillhör industriåldern, inte informationsåldern vi är inne i nu.)
Ta till dig.
Och börja, för fan, tjäna pengar. (Ursäkta min svåra svordom men den är faktiskt på sin plats)

Qashflow Quadrant - Robert T. Kiyosaki.

/ miss Cashflow-to be

lördag 5 december 2009

Igår - Dagen ni hade velat vara med mig.

Vilken magisk dag jag hade igår.
Tog en promenad genom Gamla Stan till Riksdagshuset. 
High security mötte oss i entrén där vi fick tillåtelse att själva gå genom huset till Andra Kammaren. Detta tillhör tydligen ovanligheterna. (Så ni kan tänka er hur mycket pengar som går åt till säkerhetsvakter som ska transportera människor i huset dagarna i ända)
I vilket fall som helst tycker jag det är coolt. Att bli eskorterad av vakter. Precis min stil.

Jag, Anette Mannheimer (fantastisk violinist), Filip Draglund (fantatisk trumpetare) och mitt piano i Andra Kammaren.

Ceremonin började vid 18. För er som inte vet (skäms först och främst) delade RightLiveliHood (alternativa NobelPriset) ut pris till fyra fantastiska människor som har gjort stora saker för världen och mänskligheten.
De fyra fantstiska människorna.

Jag hade äran att få närvara och, än mer, sjunga och förmedla till dessa och övriga publiken.
Bland dem. Maggan (Margot Wallström), Calle (Carl-Jan Granqvist) och Alexgirl (Alexandra Charles). 

Somewhere over the Rainbow sjöng jag till Alyn Ware efter hans tal. Jag lyckades aldrig landa i situationen vilket gav sig uttryck i ansiktsryckningar. Ni vet såna där små spasmer som man kan få. Fast. I hela ansiktet. 
Jag tror man kan kalla det ett riktigt nervöst, oväntat sammanbrott. I ansiktet.
Men publiken var fantastisk. Vilken värme. Helt otroligt.


Mister Suzuki håller ett oerhört gripande tal innan vi gör vårt sista nummer.

Sen. Imagine. Det sista numret med Anette och Filip och jag vid pianot.
I slutet av låten (i den fria delen) fick vi världens feeling och sjöng av hjärtans lust och publiken blev alldeles till sig.
En magisk helt fantastisk och underbar upplevelse.
Tack.
Och.
Ni skulle varit där.


Jag och Alyn Ware (pristagaren jag sjöng till) tillsammans med en blomsterkvast. 

Bilden är ärofylld för mig.
Vilket påminner mig.
Jag ska maila honom nu.
(Eventuellt ska jag följa med honom och spela när Fredspriset delas ut till Obama.)
En liten parentes..
;)

/i

torsdag 3 december 2009

Den 3 december 2014 - då smäller det.

Nu är det bestämt.
Jag och Chris sitter på Scandic Anglais och har gjort de senaste timmarna. Med andra ord, snart slut på batterier i datorn.
Vi har gjort en 5-årsplan.

Om ni håller er vän med mig i exakt 5 år till kommer ni bli inbjudna till thee party all-time. 
Nämligen firandet av att min 5-årsplan är uppnådd.

Ni är nyfikna. Jag vet..
Vad är de storslagna planerna?
Det enda jag kan ge er är en bild.
En bild på en macbook, en macbook-air (man skulle kunna tro att jag är uppköpt av Apple men icke. Jag vill bara ha spons.) och en mycket fokuserad simultankapaciterad (Jodå, det är ett ord.) Chris.


Bye bye!
/Big things are about to happen-ina

onsdag 2 december 2009

Norrmannen

Klänningen är klar (ni får se bilder längre fram), noterna är utskrivna, mötet om min framtid är avklarat, jag sitter på tåget.
Bredvid en norrman och en värmlänning.
Det luktar sprit. Ni vet så att man blir alldeles illamående.
"Skulle du, syngende dame (han hörde mig prata om nobelfestsgiget), kunne ta ett foto av oss", säger norrmannen och räcker mig kameran (som i; du har inget val).
"Javisst", svarar jag glad och god som jag är.
Kortet blir typiskt. Ännu mer typiskt när svensken (värmlänningen) vrider ölburken mot linsen så etiketten med ÖL syns.

"Hur kan de komme sig att du, syngende dame, ar sa blek?!"
Det var nästa fråga.
Tack för den.
Jag kastar in handduken och resten av resan kommer jag försöka undvika att fastna med min bleka nuna på hans digitalkamera med 10.000 bilder från hela världen.
Han reser nämligen hela tiden.

Over and Out som man säger..

Fan också. Can't let go.
Är jag så jävla blek ens?

måndag 30 november 2009

Syr. Syr. Syr. Gah.


Sanningen är att mormor syr. 
Men jag får spatt på att jag har designat så oerhört intelligent komplicerat.

När ska klänningen användas?
På Alternativa Nobelfesten på fredag.
Jo ni hörde rätt.
Fyra pristagare som gjort något bra för mänskligheten och miljön ska firas.
Det är en ära att få närvara som artist. Jag är stolt.!

Jag jobbar med låtarna men får inte riktigt till det.
Jag spelar. Nynnar. Spelar igen. Ler inte. 

Jag återkommer när jag får till det.  Under tiden får ni njuta av utsikten. I gråskala.


Hothothothugs!
i

torsdag 26 november 2009

Sitter med min älskade och spelar upp nya hiten för första gången för ett expertutlåtande.
"Vem spelar gitarr?"
"Vem spelar piano?"
"Vem spelar trummor?"
"Vem sjunger?"
Han vet vad som är viktigt.


Min älskade


Vi diggar med huvudena tillsammans och konstaterar att det är en monsterhit.
Nu ska vi sova.
NU VILL NI HÖRA LÅTEN VA?

onsdag 25 november 2009

jolly jolly.!

Igår klippte jag mig.
Lugg. Ja.!
Här kommer en precis nytagen klockan-är-sju-på-morgonen-och-jag-är-så-här-mys-glad! (och i-phone, och fingrar)


Idag har vi första repet inför Revyn.

Igår väcktes många nya tankar kring artisten iNA. 
Möte nästa vecka hoppas jag ska resultera i THE SHIT!

Hår!

Sitter hos Majsa. 
Vi jobbar färg. Den lila purpuren frodas i mina rötter.
Sen kommer vi till den svår frågan.
Lugg, eller inte lugg. Lugg eller inte lugg.

Har precis fått demon på Spaceship U.F.O.
Jag la sista sången förra veckan och nu har jag den i säkert förvar i mina lurar.
GOD DAMN IT VAD NI VILL HÖRA DEN. JAG LOVAR.
Så länge får ni nöja er med det här:

(Hår, going purple, mitt öga, min i-phone och mina fingrar. Fingrar.)

måndag 23 november 2009

Utarbetad

På schemat igår stod rep.
Repet ställdes in, jag omvärderade min söndag på ett ögonblick.
Varför?
För att hjälpa en vän i nöd.
Han, för det var en han (behöver inte ha något med genus att göra), behövde hjälp med inredning inför fotografering inför sälj inför flytt.

Klockan fyra började vi. 
Matte, som han kallas, hade fått en lista av en home-stylist med allt som skulle ändras.
Vi handlade som galningar. 
"Köp färska kryddor och ställ i plåt- eller silverkrukor." Kändes som det viktigaste på hela listan.
Sen började jobbet.
Att få undan miljoner (jag vet att det var miljoner) grejor som inte längre får vara kvar men som det inte finns någonstans att lägga. 
Borde det inte ingå i homestylistens jobb att berätta var man kan lägga grejorna?
"Flytta ut den stora puffen (för att få mer rymd) och ställ den i grannens extra-sov-rum till höger om sängen."

Klockan två inatt var vi klara.
Zzz.

Uppe med tuppen var jag idag för att ta mig an projektvecka med kids i en skola i Sunne.
Det finns faktiskt oerhört många sköna, roliga och oerhört energirika knippen.
Vi hade kul.
"Får man öva på rasten"? Det är ett bra betyg.

Lördag.
Världens bästa dag.
Solen.
Världens bästa sol.
Världens bästa sol.

Nu ska jag ge mig i kast med min karriär.
Jobba jobba jo-obba!
En smackande måndagskyss!

fredag 20 november 2009

Upp!

P4:s SvennieBoy (Internt nickname) och jag kom överens och vi har (inofficiellt ! )  nu börjat vårt samarbete.
Han visade mig mycket pedagogiskt hur man använder en whiteboard uppdelad i flera fält.
Varje fält visade en tid och en dag. Mycket liknande diagram faktiskt. 
Varje fält ska alltså fyllas för att inte radion ska bli tyst.
Det är alltså vad vi ska jobba på framöver för att kunna sända ett helt program.
Och lära mig det tekniska kring sändandet. 
Reglar, rattar, datorer, program, några reglar och tusen  just-in-case-allt-det-här-kommer-dö-av-blixten-så-gör-du-så-här-alternativ.
No probs med andra ord.

Krille A och jag sjöng. Jag beundrar oss när vi sjunger "something stupid like I love you". 

TeaterBiografen, vår älskade pärla mitt i Sunne.
Lill-Scheli och Cico (Interna nicknames. Vänj er snabbt.) fixade biljett och kioskförsäljning medan jag höll koll på läget och agerade biljettrivare inför vår premiär av animerade filmen "Upp".
Den var riktigt bra. 
Den tar upp bra ämnen. Huvudrollen var en gammal man. En härlig man. Hade jag varit lite äldre hade jag varit kär.
Se den.
Lill-Scheli (Kornelia), Cico (Niclas-lägg stavningen på minnet)

Chickenstew at Rita's! Fantastic!

Varma natthälsningar från landet..
i

torsdag 19 november 2009

P4 here we come!

Javisst! Jag blir P4:s nya tillskott 2010!

Nu är det bestämt. 
Efter möte med Jens (och hans för dagen sjuka men ack så pigga :) son Love) kom vi överens om att jag ska vara ny programledare under januari och februari.

 SvennieBoy! My new partner in crime.

Sköter jag mina kort rätt får jag en egen sändningstid under resten av våren också. 
Så om jag är kvar vet ni vad det beror på. 
Att jag lagt essen och kungarna på rätt ställe.

Nu är det revyrep. 
Spännande. 
Många viljor.
Spännande.
Hur ska det gå?

i

onsdag 18 november 2009

Vad hände?

Var tog hon vägen undrar ni?
Jag vet ju men jag tänker inte lägge energin på att förklara det. 
Istället kastar jag er rakt in i mitt liv.

Jag jobbar som en galning när kraften tillåter. 
Jag är galet rastlös eftersom jag har varit sjuk i en vecka. 
Det finns nån mening med allt, så lyder 
min teori, och därmed också denna vecka.
Jag är galet taggad att få göra allt det som jag just nu planerar för.

Januari är ett virrvarr av olika jobb. Pussla pussla.
Kapellmästare för Revyn här hemma i Sunne.
Spännande gig på olika platser och konserter.
Rep inför nåt fantastiskt.
Det fantastiska: Åka som fältartist till Kosova för att underhålla militärer.
Jag ser det som en ära och ett previlegium.
Spännande..!
Spännande som attans.
Så här skulle det kunna se ut..: (taget ur vår Försvarets tidning från fältartist-kursen i somras)

Som avslutande punch-line:
Welcome to my life!
i

söndag 28 juni 2009

Michael, rest in peace..

Igår höll vi en minnesstund för Michael Jackson på TeaterTorget i Sunne.
Jag höll ett tal följt av en tyst minut varpå vi spelade hans fantastiska låt "We are the world"..
Tack Johan för en fin stund..!
Här följer talet!


MICHAEL JACKSON – MEMORIAL SPEACH

Heal the world, Man in the mirror, Bad, You’re not alone, We are the world, Will you be there, Smooth Criminal,  She’s out of my life, Beat it, Black or white.

Många budskap har han skickat genom åren. Betydelsefulla, omvälvande, förvirrande, oförståeliga, förståeliga, hoppfulla, sorgliga och kärleksfulla.

Oavsett vad man tycker om the king of pop så har han berört alla. Jag har aldrig träffat en människa som inte har en relation till honom.

Michael Jackson.. Född 1959 i Chicago Illinois, USA, fick en kometstart på sin karriär med Jackson Five.

Han var ett underbarn. När man lyssnar på hiten ”I want you back” hör man en otrolig sångare med massor av känsla och en fantastisk rytm och tajmig. Allt i en lite liten killes kropp.

När han började sin solokarriär la han grunden för en hel era av afro-amerikanska artister med deras musik. Under sin storhetstid avlöste den ena hiten efter den andra listorna och MTV blev ett jätteviktigt medie för honom och hans budskap.

Han var en fantastisk sångare, låtskrivare, musiker, dansare och artist. Jag behöver inte säga mer än ett ord för att tankarna ska gå till honom: Moonwalk..

Michael har gjort så otroligt mycket för popmusiken och hela musikbranschen. Mer än vi nånsin kan förstå. Han var en ikon, precis som Elvis och Marilyn Monroe.

Michael, pressen måste ha varit enorm på dig. Från de tidiga åren med en hårt pushande pappa, genom operationer till ett slitet hårt yttre och anklagelser och frågor från en hel värld.
Genom allt detta har du stått bi och fortsatt skriva fantastisk musik och med enorma shower lyckats underhålla och beröra en hel värld.

Jag har en fantasi om att du iscensatt din egen bortgång för att en gång för alla få vara i fred och finna lugn.

Oavsett önskar jag dig frid, Michael..

måndag 15 juni 2009

Spriiinga!

Sanningen är ju trots allt den: Ska man stå på scen som artist (framför allt med dansare och framför allt med Chris på koreografi) då måste man ha kondition.
Så! Jag jag gick ut och sprang, det var nån månad sen sist. En av baksidorna med att inte vara på ett och samma ställe under längre perioder.
Det gick bra tycker jag, klart det är tungt första gången så där men förvånansvärt okej ändå. Jag tänkte varva det med att köra lite powerwalk och sjunga samtidigt för att få igång sången i flåset. Ja... Det lät som en dröm! :)
"Yeah you gonna have to follow through.. puh..puh.. yeah...puh you gonna..puh.. have to follow through....puh.."
Hör ni nåt liknande i Värmlandstrakten så är det antagligen jag..
Dusch och popcorn! Tackscho!

FÖRSTA INLÄGGET - Och glada nyheter!!!

Nu är vi igång!
Och har jag nåt spännande säga då som första inlägg..!? 
JO!
Jag är vidare i Svensktoppen nästa! Så nu behöver jag er i Kristinehamn den 1 augusti! 
Man behöver publikens röster verkar det som och det betyder att om ni vill att jag ska gå vidare till Liseberg och representera Sunne och Värmland då måste ni vara på plats!!!

Kul!

Nu åker jag till mormor för lunch och fortsätter jobba där! Som ensam företagare blir man lite lätt trött på sitt sällskap, nämligen en själv. Konstig tycker ni!? :) Sant, säger jag!

Welcome to my life!

iNA